Sista kvällen i Riga gjorde vi, i hotellbaren, en ny bekantskap med en man, Paul, från Sydafrika.
Han var full, och full av fantastiska mer eller mindre trovärdiga historier.
Som den om hur hans kompis blev uppäten av en krokodil, eller när han var med när en medicinman i Angola skar upp skallen på ett barn för att driva ut onda andar.
Men han var rolig.
Tveksamt skämt dock:
Han och jag skulle gå ut och röka.
Vid ett av borden vi passerar sitter en ensam kvinna, med päls, rödfärgat hår och en drink framför sig.
Paul går fram till henne, ler, och säger: "Sorry love, I am married. So don´t bother."
Riga var vackert, på det där öst-sättet. Rivningsfärdiga hus vägg i vägg med fantastiskt restaurerade byggnader.
Smala gränder, fulla av mysiga krogar. Som Gamla Stan fast schavigare. Gammalt och nytt, sida vid sida. Charmigt.
Betyg: ++++
Jag kommer nog inte åka dit igen, men är glad att vi åkte.
Och så var vi turistiga, och gick till Svenskporten. Det var, får man säga, en besvikelse.
Men man har inte roligare än man gör sig.


